Jag fick mejl från hakke som hade tagit en närmare titt på Gustaf Fridolins och Åsa Romsons introduktionstal som hölls i samband med att de utnämndes till språkrör för Miljöpartiet den 21 maj 2011.

• Gustafs tal: http://svtplay.se/v/2432812/
• Åsas tal: http://svtplay.se/v/2432810/

hakke skriver:

Och nu sitter jag här och funderar. Inte på politiken (som är nog så intressant att begrunda) utan på vad är det som gör att jag upplever så stor skillnad. Under Fridolins tal satt jag fullt uppmärksam och med ett leende, under Åsas tal läste jag lite om Bob Dylan, bytte en blöja, satte in smöret i kylskåpet. Jag upplevde honom som någon bredvid mig och henne som någon en bit ovanifrån.

En annan reflektion har med genus att göra. Man brukade säga att en kvinna som har lite manliga egenskaper (typ pojkflicka) hade lättare att få uppskattning än en man som visade kvinnliga egenskaper. Kanske ser vi verkligen en förändring av mansrollen för här tycker jag möjligen att Fridolin har kvinnliga drag i sitt berättande och att Åsa har manliga drag i sitt argumenterande, och det är snarare han som vinner på detta.

Jag håller med om att jämförelsen är väldigt intressant. En uppenbar skillnad är att Fridolin använder sitt manus på ett långt skickligare sätt än Romson – visserligen ser man att han sneglar på pappret, men han talar fritt och (synbarligen) ur hjärtat. En mer svårfångad skillnad ligger i karisma-faktorn: oavsett vad man tycker om Fridolin som politiker och opinionsbildare är det svårt att förneka att han har en förmåga att fånga människors intresse genom sin blotta uppenbarelse. Han brinner för det han gör, och har förmågan att kommunicera denna sin passion.

Nick Morgan, amerikansk talarcoach som driver företaget Public Words Inc. i Boston, ger fem talartips via vimeo.com:

Create an Effective Presentation

Morgans biografi är intressant att läsa i sammanhanget. Han har gått den långa vägen, och började med en akademisk karriär i litteraturvetenskap och retorik. Det jag fäster mig vid är hans lugna, förtroendeingivande framtoning. Han skriver också att han ”attributes his success to his honest and direct approach that challenges even the most confident orators to rethink how they communicate.”

• Public Words
• Nick Morgans blogg

(Tack för tipset, Mattias Å.!)

Det här är egentligen old news, men av nån anledning kom jag att tänka på Matandarnas transgalaktiska hiphopkapell the next generation och deras musikvideo som på ett kraftfullt och medryckande sätt demonstrerar allt som är fel med PowerPoint. Enjoy, och ta det inte för allvarligt.

Den som inte blir gripen av detta tal har ett hjärta av sten. Man ska dock notera att det knappast handlar om ett naturbarn som spontant och känslosamt talar ur hjärtat; det framgår tydligt att Severn Suzuki är oerhört väl förberedd, att hon har repeterat talet omsorgsfullt och att manuset är, om inte skrivet så i alla fall redigerat av någon som är driven retoriker. (Till saken hör att hennes mor är författare och hennes far är forskare och miljöaktivist …)

Läs mer om Severn Cullis-Suzuki, som hon nu heter, på Wikipedia.