Bakgrund

Hur manifestet kom till

De senaste åren har jag lagt ner mycket jobb på att utröna hur PowerPoint ska användas för att ge maximal pedagogisk och retorisk utdelning.

• Jag har suttit på föreläsningar och presentationer och bedömt otaliga PowerPointbilder – allt från forskarföreläsare i universitetsmiljö till Pecha Kucha-presentationer på puben.

• Jag har granskat annonser, affischer, tv-reklam, ljusskyltar etcetera. (En inspirationskälla värd att nämna i detta sammanhang är de tv-monitorer som finns på flygplatståg; där finns många snygga och genomtänkta exempel att ta efter.)

• Jag har varit ute på internet och tagit del av kloka personers åsikter, till exempel Alexei Kapterev från Moskva (som gjort den uppmärksammade ”Death by PowerPoint”) och bloggaren Garr Reynolds. På YouTube har jag tittat på hur världens bästa talare jobbar, till exempel Steve Jobs från Apple och Hans Rosling från Karolinska Institutet (med sitt fantastiska Gapminder) .

• Jag har reflekterat över informationdesign-gurun Edward Tuftes hätska angrepp på PowerPoint och orienterat mig om den australiensiske forskaren John Swellers rön. Vid sidan av rena handböcker av typen ”PowerPoint for Dummies” har jag fördjupat mig i  titlar som ”Presentation Zen” av Garr Reynoldss och ”slide:ology” av Nancy Duarte. Framför allt har jag tagit intryck av Harvard-psykologen Stephen M. Kosslyns bok ”Clear and to the Point” – den absolut vettigaste bok jag läst om PowerPoint och egentligen den enda som jag helhjärtat kan rekommendera.

Sammanställning av riktlinjer

I våras satte jag igång lite mer målmedvetet att summera mina och andras observationer och åsikter i ett slags riktlinjer. Efter ett slag beslöt jag mig för att löpa linan ut och skriva ett manifest. Som inspirationskälla använde jag mig bland annat av följande dokument:

• Dogme 95-rörelsens ”Vow of Chastity” som sammanfattar reglerna för så kallade dogmafilmer.
• The Agile Manifesto som formulerar de principer som ligger till grund för agile software development – ett lean-besläktat arbetssätt (”Toyota-tänk”) som blir allt vanligare inom mjukvaruindustrin.
• Politics and the English Language – en klassisk text av George Orwell från 1946.

Resultatet kan du se på denna sajt. I takt med att manifestet utvecklas kommer det att få versionsnummer, precis som datorprogram.